Är det någon jag håller kär så är det vill min mamma. Inte bara för att hon är min mamma. Utan för att hon är mitt allt. Hon är min rådgivare när det kommer till allt från städning till pojkar och skor. Jag delar allt med henne. Hon förstår sig inte på allt, men hon försöker alltid göra det, och hon bryr sig som ingen annan. Hon är den mest omtänksamma människa jag känner, och jag försöker lära mig av henne varje dag. Hon är fett jobbig ibland också, typ när hon ringer och frågar femtio gånger om jag verkligen har tagit på mig tillräckligt varma kläder. Jag blir nog aldrig vuxen i hennes ögon, men hon blir aldrig vuxen i mina ögon heller. Vi delar en mycket barnslig humor ihop, men det är bland annat därför jag älskar att vara med henne.

Hon är mitt liv. Vet inte vad jag skulle göra utan henne.